brysselkexet

Johannes fick ju en springcykel i våras som han har kört med en del här inomhus, men inte jätteflitigt direkt. Jag har flera gånger erbjudit honom att ta ut den, men han har tackat nej till det. I söndags ändrade han sig dock, så vi gick ut hela familjen för att han skulle få prova. Och det gick riktigt bra, han höll balansen bra och lyfte fötterna lite då och då. Och framförallt tyckte han det var väldigt kul, så i måndags eftermiddagn gick vi ut igen. Det låg regn i luften, men vi lämnade regnkläderna hemma; vi skulle ändå inte vara ute så länge. Tji fick jag, Johannes bara cyklade och cyklade och cyklade. Han ville aldrig vända och lovade mig att han skulle orka hela vägen hem ändå. Vilket han också gjorde. Så vi var ute i drygt 1.5 timme och han cyklade ca 3.5 km! Jag var väldigt imponerad. Sen kroknade han och fingrarna var för kalla, så de sista två-trehundra meterna åkte han vagn och jag bar cykel. Men redan igår var vi ute igen - han är fast!

 

Så är den här, Samuels första tand! Jag misstänkte det under förra veckan för jag tyckte det började bli lite vitt under tandköttet, men det var svårt att kolla för så fort man stoppar fingrarna i munnen på honom så lägger han tungan i vägen. Men i lördags morse lyckades jag titta och känna. Och då hittade jag den lilla bissingen som kommit upp. Så nu blir det till att köpa tandborste till honom nästa gång vi är och handlar.

 

 

 

 

Bakgrund och strategi: Se gårdagens inlägg

 

Resultat: Samuel som vaknade tidigt lördag morgon sov middag tre gånger under lördagen och kunde därför hållas vaken till 19.45 på lördagskvällen. Johannes lockades med kvälls-mys ännu en gång; igår bakade vi kanelbullar (till Johannes stora besvikelse; han ville hellre bakat chokladbollar) och sen fick han somna i soffan, vilket skedde 20.07. Jag gick och la mig tidigt och ställde om klocka och telefon, för att slippa bli förvirrad när jag vaknar.

 

Söndag morgon ligger både Johannes och Samuel i vår säng och Samuel vaknar till liv. Jag kollar klockan. 4.53. Hjälp, mitt i natten fortfarande. Försökte få honom att somna om, men utan att lyckas. Dessutom behövde han få en ny blöja. Johannes vaknar och vill följa med upp och byta blöja. Jag försöker sen få honom tillbaka till sängen, men han vill upp till soffan, så vi tar med hans täcke och kudde och bäddar ner honom i soffan.

I köket kollar jag klockan. 7.20. Vad har hänt?! Somnade vi om igen?! Hur kan klockan vara 6.20 (köksklockan visade sommartid) när den nyss var 4.53. Jag kollade på iPaden med automatisk uppdatering och då visade den också 6.20, så min telefon hade justerat sig själv ytterligare en timme. Barnen hade alltså sovit till ca klockan 6 nya tiden.

 

Diskussion: Efter att irritationen över att båda barnen vaknade innan fem (vilket ju uppenbarligen var helt fel), så kändes vår strategi trots allt ganska framgångsrik. Dessutom blir det nog inte särskilt svårt att få Johannes i säng i vanlig tid ikväll iom att det blev en ganska tidig morgon.

 

Slutsats: Vi är nöjda med vårt projekt och kan nog tänka oss att göra om det vid nästa omställning.

 

Värt att notera: Vi vaknade upp till en fantastiskt vacker morgon med frost på gräsmattan och strålande sol, så efter mellanmål och kaffe ska vi gå ut och öva med Johannes springcykel.

Bakgrund: Förra året vaknade Johannes klockan fem den morgonen vi ställt om klockan till vintertid. Även om det egentligen är klockan sex, så är det motigt.

 

Strategi: Hålla barnen vakna lite längre både fredag kväll och lördag kväll och hoppas att de därför är extra trötta mellan lördag och söndag och därför sover lite längre.

 

Resultat: Samuel var dödstrött klockan 18 fredag kväll och somnade därför strax efter 18.30. Han missade därmed det utlovade fredags-mys-pyset. Han vaknade 5.44 lördag morgon. Johannes fick vara med och poppa popcorn för första gången i sitt liv och dessa intog vi sedan i soffan under vårt fredags-mys-pys. När vi istället för grävmaskiner satte på "Vem vet mest?" på tv:n, så somnade han snabbt i soffan. Då var klockan 20.05. Klockan 6.13 lördag morgon sover han fortfarande.

 

Diskussion: I och med att Samuel vaknade så tidigt idag lördag kan han nog sova middag tre gånger under dagen och därför somna lite senare ikväll och förhoppningsvis inte vakna klockan fem imorgon. Strategin kring Johannes sovande verkar än så länge lovande.

 

Framtid: Vidare resultat och diskussion kommer imorgon söndag när vi sett slutresultatet av vårt projekt.

I helgen som gick var vi i Göteborg för disputation på fredagen. Farmor och farfar var barnvakt under tiden. Under själva disputationen hade de båda barnen och på kvällen följde Samuel med oss. Det funkade väldigt bra.

 

 

I lördags åkte jag och barnen till Lerum för att träffa några av mina gamla mammakompisar. Samuel fortsatte sin ståträning.

 

 

Vi åt brunch/lunch hos Martin, Teres och lille Karl och sen åkte vi direkt till flygplatsen och hemåt igen. En intensiv, men rolig helg var därmed över.

Vi har en väldigt mobil liten kille i detta hushåll just nu. Hans senast färdighet ser ni nedan.

 

 

 

Till middag idag serverades kräftor och ostpajer, kanske lite sent för "kräftskiva" i oktober, men det har helt enkelt inte blivit av tidigare. Jag köpte grejerna redan i augusti och sen har de blivit liggande, lite bortglömda, i frysen. Det var Johannes premiär av kräftor; han gillade det.

 

Jag är normalt sett inte så förtjust i avsked, men åtminstone ett av de avsked vi hunnit med den här veckan är bara positivt. Det är avskedet till nattblöja på Johannes. Sen han helt slutade med blöja på dagtid så har han flera kvällar varit väldigt ledsen över att behöva ta på blöja, så då sa vi till honom att när han kissar (eller försöker kissa) på toaletten i samband med sänggång så skulle han få prova sova utan blöja. Och det tog han fasta på, så efter en vecka med toalettbesök det sista han gjort på kvällen och tom blöja på morgonen, så fick han inleda veckan med att sova utan blöja. Och det har gått galant! Säkert kommer det komma ett och annat bakslag, men tills vidare njuter vi av framgången.

 

Veckans andra avsked har varit hos Nanou. När Marcus kom från jobbet gick vi dit hela familjen för att överräcka vår present (en bok om Sverige med fina bilder och Marabou mjölkchoklad), säga hejdå och hämta hem Johannes extrakläder. Det kändes lite vemodigt och konstigt att gå dit; avslutet blev ju inte så bra, men samtidigt är det skönt att sätta punkt för Nanou-eran av våra liv eftersom det ändå inte fungerade på slutet.

Jag hinner inte med. Dagarna rusar fram och det är fullt upp från morgon till kväll känns det som. Och dessutom får jag oftast väldigt mycket "hjälp" när jag sätter mig vid datorn, så det blir inte så mycket gjort då.

 

För tillfället sitter Johannes i duschen och jag får lite blogg-ro.

 

Helgen har vi spenderat i Umeå. Det var väldigt roligt. Vi flög upp sent fredag kväll och tog in på hotell. På lördag förmiddag kom våra kompisar Ludvig, Helena och Filip och mötte upp för en förmiddag på stan. Vi hade en del inköp att göra; kläder som vi inte får tag på här. Efter lunch gick vi hem till dem och där var vi sen resten av dagen. Det blev även ett lekplatsbesök och hockeypremiär för Johannes.

 

 

I söndags var det grått och regnigt, så vi åkte till ett lekland och spenderade några intensiva timmar där. Marcus och Johannes vågade sig på "fritt-fall-rutschkanan".

 

 

På eftermiddagen var vi och fikade hos min gamla kollega Thomas och hans fru Andrea. De bor granne med Ludvig och Helena; världen är liten :)

 

Igår åkte vi så hemåt igen och efter ett långt uppehåll på Arlanda kom vi hem lagom till kvällsmaten. Idag är det vardag och jobb och sångstund igen.