Mormor och Morfar
Under helgen (torsdag kväll tills idag på eftermiddagen) har Johannes haft mormor och morfar på besök, något han (och även jag och Marcus förstås) har tyckt varit väldigt roligt!
Det är skoj med besök, roligt att få visa upp hur vi har det och kul att Johannes får umgås en del med "di gamle". Plus att det gav mig och Marcus möjlighet att gå ut och fika på egen hand, något det var länge sen vi gjorde. Johannes mammighet till trots gick detta väldigt bra!
I fredags jobbade Marcus, så vi andra tog spårvagnen till stan för att kolla in EU-kvarteren. Det var dåligt skyltat, men efter mycket om och men lyckades vi hitta EU-parlamentet. En rätt pampig byggnad, men man fick inte gå in.
På lördagen var vi här ute i Stockel, som området där vi bor heter, och det var även där ovan nämda fika intogs.
Igår söndag tog vi bilen till Waterloo för att kolla in slagfältet där Napoleon och Wellington slogs 1815. Precis som det stod i guideboken är det inget mer än just ett fält, men precis intill finns en 40 meter hög gräskulle som är byggd till minne av Kung William II av Nederländerna som blev skadad här. Kullen tog 2 år att bygga och det var kvinnor som gjorde det genom att bära hinkar med jord upp och ner. 225 trappsteg är det upp till toppen som dessutom kröns av ett bronslejon.
Idag har vi varit och shoppat lite innan det var dags för avfärd för mamma och pappa.
Vi önskar dem en trevlig resa hem och hoppas att vi ses snart igen!
Det är skoj med besök, roligt att få visa upp hur vi har det och kul att Johannes får umgås en del med "di gamle". Plus att det gav mig och Marcus möjlighet att gå ut och fika på egen hand, något det var länge sen vi gjorde. Johannes mammighet till trots gick detta väldigt bra!
I fredags jobbade Marcus, så vi andra tog spårvagnen till stan för att kolla in EU-kvarteren. Det var dåligt skyltat, men efter mycket om och men lyckades vi hitta EU-parlamentet. En rätt pampig byggnad, men man fick inte gå in.
På lördagen var vi här ute i Stockel, som området där vi bor heter, och det var även där ovan nämda fika intogs.
Igår söndag tog vi bilen till Waterloo för att kolla in slagfältet där Napoleon och Wellington slogs 1815. Precis som det stod i guideboken är det inget mer än just ett fält, men precis intill finns en 40 meter hög gräskulle som är byggd till minne av Kung William II av Nederländerna som blev skadad här. Kullen tog 2 år att bygga och det var kvinnor som gjorde det genom att bära hinkar med jord upp och ner. 225 trappsteg är det upp till toppen som dessutom kröns av ett bronslejon.
Idag har vi varit och shoppat lite innan det var dags för avfärd för mamma och pappa.
Vi önskar dem en trevlig resa hem och hoppas att vi ses snart igen!
Gardiner
Johannes rum har fått nya gardiner. Han blev väldigt glad när han upptäckte detta imorse!
Före:
Och efter:
Före:
Och efter:
Pyssel
Jag håller på och fixar lite här hemma, men det tar lite längre tid än jag är van vid med tanke på att Johannes inte sover hela dagarna. Och tur är väl det, för då hade vi ju missat kyrkan igår och fika idag.
Bara en dag kvar till Marcus kommer hem.
Och imorgon kväll kommer även mamma och pappa på sitt första besök hos oss, det ska bli skoj att ha dem här över helgen!
Bara en dag kvar till Marcus kommer hem.
Och imorgon kväll kommer även mamma och pappa på sitt första besök hos oss, det ska bli skoj att ha dem här över helgen!
Gräsänka
Så var man gräsänka några dagar. Marcus är tillbaka på jobbet och kastas direkt in i hetluften; efter dagens arbete går resan till England och därifrån åker han direkt till Danmark på torsdag och jag och Johannes får hem honom först på torsdag kväll. Känns lite ovant; sen vi flyttade ner har Marcus bara varit borta en enda natt. Men nu verkar det bli lite mer resande framöver, även om det förhoppningsvis inte blir många veckor som denna.
Min kompetens sattes på prov direkt när vi lämnat Marcus på jobbet.
Uppgift 1: Hitta hem. Uppenbarligen hade jag inte tittat mig runt tillräckligt bra när vi åkte till hans kontor, för när jag skulle köra därifrån visste jag inte alls vart jag skulle.... Jag valde en väg som inte ledde till en felaktig (det visste jag iallafall) motorväg. Min valda väg var också fel, men plötsligt kände jag igen mig. Vi hade bott i närheten när vi bodde på hotell första natten när vi flyttat ner. Så då visste jag även hur jag skulle köra.
Uppgift 2: Låta Johannes sova klart i bilen. Lösningen blev lite sightseeing från bilen för min del. När han sovit en halvtimme tyckte jag det räckte och körde hemåt.
Uppgift 3: Backa in bilen i garaget. Den allra knivigaste. Vårt garage är normalstort och bilen är större än normalstor. Plus att man måste trixa fram och tillbaka för att komma runt diverse hörn och undvika diverse garagedörrsskenor på vägen in. Och jag har bara backat in en gång förut, då med Marcus som stöd utanför bilen. Första försöket fick avbrytas då en granne kom ner och behövde köra förbi. Jag tog tacksamt chansen att pausa lite och tänka över min felaktiga manöver. Försök två kändes genast mycket bättre och se, efter en bakåt, en framåt och en bakåt var vi inne i garaget och jag kunde pusta ut. Nu får den stå där tills jag måste åka och handla senare i veckan.
Min kompetens sattes på prov direkt när vi lämnat Marcus på jobbet.
Uppgift 1: Hitta hem. Uppenbarligen hade jag inte tittat mig runt tillräckligt bra när vi åkte till hans kontor, för när jag skulle köra därifrån visste jag inte alls vart jag skulle.... Jag valde en väg som inte ledde till en felaktig (det visste jag iallafall) motorväg. Min valda väg var också fel, men plötsligt kände jag igen mig. Vi hade bott i närheten när vi bodde på hotell första natten när vi flyttat ner. Så då visste jag även hur jag skulle köra.
Uppgift 2: Låta Johannes sova klart i bilen. Lösningen blev lite sightseeing från bilen för min del. När han sovit en halvtimme tyckte jag det räckte och körde hemåt.
Uppgift 3: Backa in bilen i garaget. Den allra knivigaste. Vårt garage är normalstort och bilen är större än normalstor. Plus att man måste trixa fram och tillbaka för att komma runt diverse hörn och undvika diverse garagedörrsskenor på vägen in. Och jag har bara backat in en gång förut, då med Marcus som stöd utanför bilen. Första försöket fick avbrytas då en granne kom ner och behövde köra förbi. Jag tog tacksamt chansen att pausa lite och tänka över min felaktiga manöver. Försök två kändes genast mycket bättre och se, efter en bakåt, en framåt och en bakåt var vi inne i garaget och jag kunde pusta ut. Nu får den stå där tills jag måste åka och handla senare i veckan.
Siste man (kvinna) ut....
Så var det även min tur att bli krasslig, jag hade ju börjat förvänta mig att jag skulle klara mig ifrån de smittor de båda andra haft här hemma, men icke. Förkylningen började igår och eskalerade under dagen, så tyvärr fick vi ställa in dagens besökare. De får besök från Sverige imorgon och lille A vill såklart vara pigg när hans morfar kommer. Tråkigt, men så är det ibland.
Vi stannar hemma och tar det lugnt idag och jag leker lite med min nya alldeles egna iPad :)
Vi stannar hemma och tar det lugnt idag och jag leker lite med min nya alldeles egna iPad :)
Gung, gung, gunga
Idag har vi gjort lekplatspremiär! Vi har länge kollat efter en lekplats där det verkar finnas gungor som skulle passa Johannes (alltså inte bara bestående av en bräda och två snören) och häromdagen när vi åkte förbi vår närmsta lekplats såg jag den - babygungan!
Så idag gav vi oss dit för att prova. Johannes verkar gilla både den och det fjädrande flygplanet.
Efter lunch blev det besök på shoppingcentrat för skoinköp till Marcus och därefter en snabb tur till ikea; vi behövde lite mer textil till hemmet.
Kvällen spenderas i soffan framför "Stjärnorna på slottet"
Bättre
Idag mår både Johannes och Marcus bättre, vilket är skönt. Johannes vaknade med 37.1 och Marcus hade 37.2, så raskt bestämdes det att Johannes var frisk nog för kyrkan och att Marcus var frisk nog för att jobba lite hemifrån under tiden.
Dock är matlusten fortfarande liten hos Johannes, som knappt åt nån frukost och väldigt lite till lunch. Efter gårdagens sötsaksfrossa (glass, vaniljyoghurt och chokladkex) vill han såklart inte äta makaroner och skinka....
Dock är matlusten fortfarande liten hos Johannes, som knappt åt nån frukost och väldigt lite till lunch. Efter gårdagens sötsaksfrossa (glass, vaniljyoghurt och chokladkex) vill han såklart inte äta makaroner och skinka....
Sjuklingar
Här har vi två sjuklingar idag, så vi tar en lugn hemmadag.
Johannes vaknade inatt och var skållhet, tempen visade 39.8 och han huttrade när jag klädde av honom för att ge alvedon. Stackare. Men den verkade ha effekt, för sen sov vi gott till 8.30 alla tre. Och med tanke på Johannes normalt sett tidiga morgnar ett detta ett tydligt sjukdomstecken. Han kändes svalare, men hade fortfarande 38.9 så vi bestämde oss för att ställa in kyrkobesöket.
Ett gott beslut verkar det som eftersom Johannes varit trött hela förmiddagen och helst velat sitta i knät och gosa. Vilket såklart är mysigt, men man tycker ju lite synd om honom också. Nu sover han iallafall middag, så får vi se om han är piggare när han vaknar.
Hans matlust verkar vara som bortblåst, men han dricker gärna mängder med vatten, vilket är bra. Och lite lugnande för oss föräldrar.
Även Marcus var lite febrig imorse, så han fick åka och köpa sig en rolig pryl (en Sonos-del (=ett system för trådlöst hemma-musik-nätverk)) för att muntra upp sig. Så den leker han med nu och jag sitter här och uppdaterar mig och er :)
Johannes vaknade inatt och var skållhet, tempen visade 39.8 och han huttrade när jag klädde av honom för att ge alvedon. Stackare. Men den verkade ha effekt, för sen sov vi gott till 8.30 alla tre. Och med tanke på Johannes normalt sett tidiga morgnar ett detta ett tydligt sjukdomstecken. Han kändes svalare, men hade fortfarande 38.9 så vi bestämde oss för att ställa in kyrkobesöket.
Ett gott beslut verkar det som eftersom Johannes varit trött hela förmiddagen och helst velat sitta i knät och gosa. Vilket såklart är mysigt, men man tycker ju lite synd om honom också. Nu sover han iallafall middag, så får vi se om han är piggare när han vaknar.
Hans matlust verkar vara som bortblåst, men han dricker gärna mängder med vatten, vilket är bra. Och lite lugnande för oss föräldrar.
Även Marcus var lite febrig imorse, så han fick åka och köpa sig en rolig pryl (en Sonos-del (=ett system för trådlöst hemma-musik-nätverk)) för att muntra upp sig. Så den leker han med nu och jag sitter här och uppdaterar mig och er :)
Choklad
Johannes vaknade med lägre temperatur än igår kväll, vilket var skönt. Dessutom var han pigg och glad på morgonen, så vi tog metron till city för att kika runt lite.
När det var lunchdags för Johannes letade vi upp ett trevligt café och bänkade oss. Jag och Marcus beställde in varsin varm choklad och var sin brownie, mmmmm. Ett bra val visade det sig, även om vi, med facit i hand skulle tagit kaffe att dricka istället. Det blev nästan för mycket choklad eftersom brownien dessutom kom in täckt av chokladsås och med vispad grädde. Men gott var det. Så nästa gång (för hit kommer vi definitivt gå igen) blir det espresso istället. Tyvärr låg kameran hemma på skrivbordet så vi lyckades inte föreviga det smarriga....
Under eftermiddagen steg Johannes feber för att vid halv sex-snåret vara uppe i 39.5. Då blev det alvedon och lite bad innan läggdags, så nu sussar han gott i sin säng.
Marcus har dragit på sig en förkylning och är också lite hängig, så vi får se hur de båda mår imorgon; om vi kan åka till kyrkan som planerat eller om vi får vara hemma och kurera dem.
När vi var ute för att handla ny febernedsättande medicin till Johannes bar jag honom på ryggen innanför min nya bärjacka. Jag sa till kvinnan bakom disken på apoteket att "he has a fever" och pekade bakåt, varpå hon utbrast "oh, my god, you got a baby on your back". För oss är det inte jättekonstigt att ha ett barn på ryggen, men här nere ser man ytterst få (om ens någon) bära sina barn i sele, så det måste varit väldigt exotiskt för henne. Och att han sen dessutom satt innanför jackan och tittade ut genom ett hål på ryggen gjorde väl inte saken sämre direkt.
När det var lunchdags för Johannes letade vi upp ett trevligt café och bänkade oss. Jag och Marcus beställde in varsin varm choklad och var sin brownie, mmmmm. Ett bra val visade det sig, även om vi, med facit i hand skulle tagit kaffe att dricka istället. Det blev nästan för mycket choklad eftersom brownien dessutom kom in täckt av chokladsås och med vispad grädde. Men gott var det. Så nästa gång (för hit kommer vi definitivt gå igen) blir det espresso istället. Tyvärr låg kameran hemma på skrivbordet så vi lyckades inte föreviga det smarriga....
Under eftermiddagen steg Johannes feber för att vid halv sex-snåret vara uppe i 39.5. Då blev det alvedon och lite bad innan läggdags, så nu sussar han gott i sin säng.
Marcus har dragit på sig en förkylning och är också lite hängig, så vi får se hur de båda mår imorgon; om vi kan åka till kyrkan som planerat eller om vi får vara hemma och kurera dem.
När vi var ute för att handla ny febernedsättande medicin till Johannes bar jag honom på ryggen innanför min nya bärjacka. Jag sa till kvinnan bakom disken på apoteket att "he has a fever" och pekade bakåt, varpå hon utbrast "oh, my god, you got a baby on your back". För oss är det inte jättekonstigt att ha ett barn på ryggen, men här nere ser man ytterst få (om ens någon) bära sina barn i sele, så det måste varit väldigt exotiskt för henne. Och att han sen dessutom satt innanför jackan och tittade ut genom ett hål på ryggen gjorde väl inte saken sämre direkt.
Vårtecken
Visst är det ett härligt vårtecken när man får en stor bukett tulpaner av sin make!
Idag har jag och Johannes gjort kyrkopremiär för året. Johannes var inte riktigt i form och när vi kom hem visade det sig att han hade drygt 38 graders feber. Vi vet inte om det är tand på gång igen eller om han är sjuk, återstår att se. Han tog en extra tupplur under eftermiddagen sittandes i mitt knä bland sina leksaker, men somnade ändå för natt redan 18.30. Hoppas nattsömn och alvedon gör susen för hans hälsotillstånd.
Idag har jag och Johannes gjort kyrkopremiär för året. Johannes var inte riktigt i form och när vi kom hem visade det sig att han hade drygt 38 graders feber. Vi vet inte om det är tand på gång igen eller om han är sjuk, återstår att se. Han tog en extra tupplur under eftermiddagen sittandes i mitt knä bland sina leksaker, men somnade ändå för natt redan 18.30. Hoppas nattsömn och alvedon gör susen för hans hälsotillstånd.
Helgbesök!
I fredags förmiddag landade Christine och Ingrid för en helg hos oss. De hade satt klockan på väckning tidigt, tidigt, men Ingrid hade resfeber och vaknade ännu tidigare...
Fredagen spenderade vi mest i hemmet där vi umgicks och barnen fick bekanta sig med varandra. Det var helt uppenbart att de snabbt blev förtjusta i varann, vilket såklart är roligt när även vi föräldrar har trevligt ihop.
I lördags tog vi det rätt lugnt på förmiddagen; jag och Christine tog en promenad när det var dags för barnen att sova förmiddag. Efter att barnen ätit lunch tog vi metron till centrum där vi visade turistattraktionerna för Christine (Ingrid verkade inte lika intresserad).
Grand Place
Vi kollade även in Manneken Pis, men han är så liten så han skulle ändå inte synas på bild ;)
Efter lite shopping åt vi typiskt belgiskt till lunch; moules frites.
Barnen lekte väldigt bra tillsammans trots åldersskillnaden (6 månader). Ingrid var imponerad av Johannes, som i sin tur gärna ville känna och klämma lite på henne.
Igår söndag var det fint väder och vi bestämde oss för att äta lunch här i vårt lilla centrum. Stället vi bestämt oss för verkade lite trångt så vi letade oss fram till ett annat ställe. Ett mycket gott val visade det sig.
Inte fel med en utomhuslunch den 16 januari! Efter maten var det bara att traska hemåt för en kopp kaffe inan Marcus skjutsade till flygplatsen.
Hejdå Christine och Lill-Lill, det var kul att ha er här! Vi ses till sommaren!
Fredagen spenderade vi mest i hemmet där vi umgicks och barnen fick bekanta sig med varandra. Det var helt uppenbart att de snabbt blev förtjusta i varann, vilket såklart är roligt när även vi föräldrar har trevligt ihop.
I lördags tog vi det rätt lugnt på förmiddagen; jag och Christine tog en promenad när det var dags för barnen att sova förmiddag. Efter att barnen ätit lunch tog vi metron till centrum där vi visade turistattraktionerna för Christine (Ingrid verkade inte lika intresserad).
Grand Place
Vi kollade även in Manneken Pis, men han är så liten så han skulle ändå inte synas på bild ;)
Efter lite shopping åt vi typiskt belgiskt till lunch; moules frites.
Barnen lekte väldigt bra tillsammans trots åldersskillnaden (6 månader). Ingrid var imponerad av Johannes, som i sin tur gärna ville känna och klämma lite på henne.
Igår söndag var det fint väder och vi bestämde oss för att äta lunch här i vårt lilla centrum. Stället vi bestämt oss för verkade lite trångt så vi letade oss fram till ett annat ställe. Ett mycket gott val visade det sig.
Inte fel med en utomhuslunch den 16 januari! Efter maten var det bara att traska hemåt för en kopp kaffe inan Marcus skjutsade till flygplatsen.
Hejdå Christine och Lill-Lill, det var kul att ha er här! Vi ses till sommaren!
Den bästa av världar!
Först av allt har jag förmånen att vara gift med Karin. Hon är helt grym till vardags men nu medans jag är sjukskriven är hon helt otroligt grymt bra. Hon sköter i stort sett hela butiken själv. Imponerande!
Idag tänkte jag börja jobba halvtid igen trots att min läkare sjukskrev mig på heltid till och med den 21:e. Väl på plats på jobbet fick chefen lite kalla fötter. I Belgien får man nämligen inte jobba om man har läkarintyg på att man nog bör vara hemma. Det var således bara att vända och ta sig hem till ytterligare en veckas vila. Bra att omfattas av det Belgiska systemet således.
Tyvärr är det så att om man insjuknar under redan påbörjad semester får man inte ändra sin status från semester till sjuk. Att göra denna ändring är ju ok i Sverige men inte i Belgien. Efter mer ingående kontroll visade det sig att jag har rätt att göra på det Svenska viset. Bra att omfattas av det Svenska systemet således.
För att sammanfatta mitt liv just nu så har jag världens bästa fru, en härlig son och faller under det lands villkor som är mest förmånliga vid varje tillfälle. Snacka om att plocka russinen ur kakan eller äta kakan och ändå ha den kvar.
Nu måste jag nog lägga mig på soffan och återhämta mig.
Idag tänkte jag börja jobba halvtid igen trots att min läkare sjukskrev mig på heltid till och med den 21:e. Väl på plats på jobbet fick chefen lite kalla fötter. I Belgien får man nämligen inte jobba om man har läkarintyg på att man nog bör vara hemma. Det var således bara att vända och ta sig hem till ytterligare en veckas vila. Bra att omfattas av det Belgiska systemet således.
Tyvärr är det så att om man insjuknar under redan påbörjad semester får man inte ändra sin status från semester till sjuk. Att göra denna ändring är ju ok i Sverige men inte i Belgien. Efter mer ingående kontroll visade det sig att jag har rätt att göra på det Svenska viset. Bra att omfattas av det Svenska systemet således.
För att sammanfatta mitt liv just nu så har jag världens bästa fru, en härlig son och faller under det lands villkor som är mest förmånliga vid varje tillfälle. Snacka om att plocka russinen ur kakan eller äta kakan och ändå ha den kvar.
Nu måste jag nog lägga mig på soffan och återhämta mig.
Johannes 1 år!
Idag är det Johannes första födelsedag, en stor dag och vi fattar inte var detta första år tagit vägen. Dessutom kom det ju lite oväntat att han ville ut redan i januari, så för 366 dagar sedan satt jag hemma hos Helena och Ludvig och snackade och drack varm choklad. Helt ovetande om att vattnet skulle gå tre timmar senare och Johannes vara ute ytterligare 12 timmar senare. Man kan ju uppenbarligen inte planera allt här i livet ;)
Men det var alltså 2010, nu är vi ju redan inne på 2011 och Johannes har varit med oss ett helt år.
Denna stora dag inledde han med sovmorgon, till sina föräldrars stora glädje. Först 7.15 slog han upp sina små blå imorse.
Efter lite lek blev det sång och presentöppning innan frukost. Han hade även fått en fin videohälsning från Anna, Björn och katterna och denna tittade han på flera gånger och skrattade lika gott varje gång. Tack!
Det är spännande med paket.
Kolla mamma, vilka roliga saker det var här.
Klart! Allt öppnat!
Tack för de fina presenterna!! Vad fin Johannes kommer bli i vår :)
Efter ytterligare lite lek for vi till kommunhuset för steg 2 i vår registrering här i Belgien. Detta besök kräver dock ett eget inlägg, vilket får komma en annan dag. Jag säger bara: byråkrati.....
Från kommunhuset åkte vi direkt till Ikea där vi började med lunch innan vi tog en liten runda på varuhuset samt i de närliggande butikerna (då passade Johannes på att sova lite). Tavlor stod på inköpslistan.
Piggelin på väg hem till lek och födelsedagsmiddag (spagetti och köttfärssås).
Efter denna härliga dag slocknade Johannes nöjd och glad!
Hemma igen!
Så får vi anledning att ännu en gång på ganska kort tid utbrista "Hemma igen!". Den här gången är hemma= Bryssel.
Resan påbörjades igår genom att vi tog bilen till Tysklandsterminalen i Göteborg och körde på Stena Scandinavica som skulle ta oss till Kiel. Det gick som smort :)
Väl på färjan åt vi middag och därefter gick vi till vår familjehytt och la oss. Då var klockan strax efter 20....
Johannes vaknade sin vana trogen lite innan klockan var 6 imorse och då gick han och jag till färjans lekrum. Johannes lekte med de olika leksakerna medan jag tittade på Nicke Nyfiken :)
Efter en bra bufféfrukost la färjan till kl 9 och vi fick köra av.
Därefter har det mest varit bilkörning ända tills vi rullade ner i garaget vid 18-tiden ikväll. Det har gått väldigt bra idag, Marcus har kört hela tiden och jag och Johannes har suttit i baksätet.
Nu är vi dock rätt trötta och jag tror att vi kommer sova gott i natt!
Resan påbörjades igår genom att vi tog bilen till Tysklandsterminalen i Göteborg och körde på Stena Scandinavica som skulle ta oss till Kiel. Det gick som smort :)
Väl på färjan åt vi middag och därefter gick vi till vår familjehytt och la oss. Då var klockan strax efter 20....
Johannes vaknade sin vana trogen lite innan klockan var 6 imorse och då gick han och jag till färjans lekrum. Johannes lekte med de olika leksakerna medan jag tittade på Nicke Nyfiken :)
Efter en bra bufféfrukost la färjan till kl 9 och vi fick köra av.
Därefter har det mest varit bilkörning ända tills vi rullade ner i garaget vid 18-tiden ikväll. Det har gått väldigt bra idag, Marcus har kört hela tiden och jag och Johannes har suttit i baksätet.
Nu är vi dock rätt trötta och jag tror att vi kommer sova gott i natt!
Prenumeration
Vi visste inte det, men det visade sig att Johannes är väldigt intresserad av tidningen Drömhem och gärna skulle bli prenumerant. Problemet är att man inte kan prenumerera från utlandet.
Tur att han har lite att läsa när moster Maria åkt hem; han (och vi) saknar dig och dina roliga lekar!
Se och lära
Vi tyckte att Johannes verkade lite frustrerad, så vi tänkte att det kanske var dags för honom att få träffa lite barn igen. Hade ju gått en dryg vecka sen sist.
Så Albert med föräldrar kom hit för lite lek och fika. Barnen har lite att lära av varandra; Johannes kryper, vilket Albert inte gör. Å andra sidan så går Albert, vilket Johannes inte gör (så mamma, vi får vi behålla lugnet ett litet tag till). Men man kan ju träna på att stå iallafall :)
Arbetsfördelning
Medan Marcus och jag slappar i soffan,
så låter vi vår son städa....
Alla nöjda verkar det som :)
så låter vi vår son städa....
Alla nöjda verkar det som :)
Dagens hjälte!
Det är Maria det.
Vi var ute och tog en promenad i snövädret (Johannes gillade inte att åka sele då kan jag meddela, men det var ju bara att hålla ut tills vi kom in igen). Då ser vi tre personer som står och puttar på en bil som kört fast i en snövall. När vi passerar frågar de om vi kan hjälpa till och Maria erbjuder sig direkt (själv hade jag lite svårt att agera med ett barn på magen). Och när Maria också puttar på så lossnar bilen och tanten bakom ratten kan köra vidare. Vilken tur att vi kom just då!
Vi var ute och tog en promenad i snövädret (Johannes gillade inte att åka sele då kan jag meddela, men det var ju bara att hålla ut tills vi kom in igen). Då ser vi tre personer som står och puttar på en bil som kört fast i en snövall. När vi passerar frågar de om vi kan hjälpa till och Maria erbjuder sig direkt (själv hade jag lite svårt att agera med ett barn på magen). Och när Maria också puttar på så lossnar bilen och tanten bakom ratten kan köra vidare. Vilken tur att vi kom just då!
Fullt hus
Eller nästan iallfall, både Marcus och Maria är numera hemma hos mig och Johannes. Det är trevligt med sällskap och skönt med avlastning, även om Johannes är inne i en extremt mammig period och inte blir glad när han upptäcker att jag inte är kvar i rummet. Inte ens när han gör en favoritsyssla - badar - funkar det enbart med moster Maria. Men hon gör så gott hon kan och leker med Johannes mest hela tiden, vilket är väldigt skönt för mig :)
Det faktum att Johannes är "lite" mammig och situationen som helhet blir rätt krävande på grund av det passar vi på att vila ut en stund på soffan medan han sover förmiddag.
Det faktum att Johannes är "lite" mammig och situationen som helhet blir rätt krävande på grund av det passar vi på att vila ut en stund på soffan medan han sover förmiddag.
Äntligen!
Så fick Marcus då äntligen komma hem. Han är för frisk för att få vara kvar på sjukhuset iallafall. Men frisk är han då rakt inte; gick raka vägen till sängen och la sig och somnade. Johannes sover också, så jag får lämna dem så för att åka och hämta Maria i stan.
Marcus får ju inte lyfta Johannes så när han (Johannes alltså) vaknar får de leka med varandra sittandes på varsin sida spjälorna.
Marcus får ju inte lyfta Johannes så när han (Johannes alltså) vaknar får de leka med varandra sittandes på varsin sida spjälorna.
Varm. Eller kall...
Ny febertopp för Marcus på kvällen, så det kändes som ett bra beslut att inte ta hem honom idag. Vi får se om han kommer hem imorgon.
Det blir iallafall ingen Brysselresa imorgon som planerat.
Däremot kommer moster Maria hit ändå (hon skulle åkt med oss ner och stannat några dagar). Det blir skönt för mig med sällskap och roligt med en lektant tycker Johannes :)
Johannes var trött efter besöket hos sin pappa och somnade lite i bilen på väg hem, men jag kunde ändå lägga honom vid sju som vanligt. Så nu har jag spenderat kvällen framför "Familjen Annorlunda". Herregud; hur tänker folk när de skaffar 6, 7, 8 eller ännu fler barn?! Verkar innebära rörigt och stimmigt och allmänt kaos; skulle inte funka för ett kontrollfreak som mig :)
Det blir iallafall ingen Brysselresa imorgon som planerat.
Däremot kommer moster Maria hit ändå (hon skulle åkt med oss ner och stannat några dagar). Det blir skönt för mig med sällskap och roligt med en lektant tycker Johannes :)
Johannes var trött efter besöket hos sin pappa och somnade lite i bilen på väg hem, men jag kunde ändå lägga honom vid sju som vanligt. Så nu har jag spenderat kvällen framför "Familjen Annorlunda". Herregud; hur tänker folk när de skaffar 6, 7, 8 eller ännu fler barn?! Verkar innebära rörigt och stimmigt och allmänt kaos; skulle inte funka för ett kontrollfreak som mig :)
Ett steg framåt och två bakåt
Inatt var Marcus feber tillbaka igen, så det blir ingen hemgång idag. Vilket ju är väldigt tråkigt såklart, men det är nog skönast för Marcus att vara kvar på sjukan tills han är bra, för här hemma är det kanske inte riktigt lika lugnt med en livlig ettåring som gärna vill klättra och kravla på oss.
Jag och Johannes har fixat lite ärenden idag, tex hämtat vårt nya lastnät till bilen (så vi får med alla våra nya julklappar till Bryssel), försökt köpa nytt batteri till vår bärbara dator (som just nu bara funkar om man har sladden i väggen=inte så bärbar) mm mm.
Till lunch bjöds det på blodpudding med lingonsylt och mjölk att dricka. Johannes gillade mjölken (vet inte om han smakat det förut), men inte blodpuddingen nåt vidare. Han åt några bitar och vände sen bort huvudet. När han fick barnmat så åt han med god aptit, så han var uppenbarligen inte mätt. Men eftersom man ändå inte får tag på blodpudding i Belgien så kvittar det ju ;)
Jag och Johannes har fixat lite ärenden idag, tex hämtat vårt nya lastnät till bilen (så vi får med alla våra nya julklappar till Bryssel), försökt köpa nytt batteri till vår bärbara dator (som just nu bara funkar om man har sladden i väggen=inte så bärbar) mm mm.
Till lunch bjöds det på blodpudding med lingonsylt och mjölk att dricka. Johannes gillade mjölken (vet inte om han smakat det förut), men inte blodpuddingen nåt vidare. Han åt några bitar och vände sen bort huvudet. När han fick barnmat så åt han med god aptit, så han var uppenbarligen inte mätt. Men eftersom man ändå inte får tag på blodpudding i Belgien så kvittar det ju ;)
Bättre och bättre dag för dag
Idag mår Marcus betydligt bättre än han gjort den senaste veckan; den inflammerade blindtarmen är ju borta och febern lika så. Däremot är han fortfarande trött och kvar på sjukan. Vi hoppas på hemgång imorgon. Vi längtar efter honom!
Så här kan det se ut en morgon hemma hos oss, han gillar ju tekniska prylar :)
För ovanlighets skull hann jag trycka av innan han var framme vid kameran.
Så här kan det se ut en morgon hemma hos oss, han gillar ju tekniska prylar :)
För ovanlighets skull hann jag trycka av innan han var framme vid kameran.
Borta
Precis när jag och Johannes satt oss i bilen igår för att åka till Marcus ringde han och talade om att han var på väg in i duschen för att därefter åka till operation; antibiotikan hade inte haft någon verkan, snarare hade hans tillstånd försämrats.
Jag och Johannes åkte in och hann träffa Marcus en kvart ungefär innan han blev ivägrullad. Bara att åka och hem och vänta....
Anna och Björn var snälla och kom och åt middag med mig på kvällen och lekte lite med Johannes. Innan de åkte hemåt hann jag få information från uppvak att allt gått bra och att Marcus var vaken igen. Det var skönt.
Senare under kvällen ringde Marcus och talade om att han redan mådde mycket bättre fysiskt även om han såklart var väldigt trött. Han hade då inte träffat läkaren, men fick höra via sköterskorna att han (läkaren alltså) hade sagt att det var bra att de hade opererat då det varit väldigt inflammerat samt att det blivit ett ganska långt snitt. Så vi vet inte om det tagit bort något mer, men blindtarmen är iallafall borta.
Pga inflammationen får nog jag och Johannes vänta ytterligare en dag innan vi får hem honom, återstår att se efter ronden.
Både jag och Johannes har haft en rätt kass natt, så idag är vi trötta..... Och inte verkar det funka att lägga ut några foton heller.... Vilken toppendag detta verkar bli ;)
Jag och Johannes åkte in och hann träffa Marcus en kvart ungefär innan han blev ivägrullad. Bara att åka och hem och vänta....
Anna och Björn var snälla och kom och åt middag med mig på kvällen och lekte lite med Johannes. Innan de åkte hemåt hann jag få information från uppvak att allt gått bra och att Marcus var vaken igen. Det var skönt.
Senare under kvällen ringde Marcus och talade om att han redan mådde mycket bättre fysiskt även om han såklart var väldigt trött. Han hade då inte träffat läkaren, men fick höra via sköterskorna att han (läkaren alltså) hade sagt att det var bra att de hade opererat då det varit väldigt inflammerat samt att det blivit ett ganska långt snitt. Så vi vet inte om det tagit bort något mer, men blindtarmen är iallafall borta.
Pga inflammationen får nog jag och Johannes vänta ytterligare en dag innan vi får hem honom, återstår att se efter ronden.
Både jag och Johannes har haft en rätt kass natt, så idag är vi trötta..... Och inte verkar det funka att lägga ut några foton heller.... Vilken toppendag detta verkar bli ;)
