Dagens citat
I julklapp från Marcus jobb fick Johannes ett lektält med tillhörande tunnel (se bild längre ner) och Samuel fick en badleksak. Man fick klapp efter födelseår och kön. På tal om kön, så undrade en av Marcus kollegor som vi satt bredvid under fikat, med lätt rynkad panna, om Johannes brukar ha nagellack. Av uttalandet och hans min utgår jag från att han tyckte det var mycket fel med nagellack på en pojke. Själv tycker jag det är rätt sött när Johannes går runt med röda naglar på ena handen och omålade på den andra :)
Men, vidare mot dagens citat. Marcus, Johannes och Samuel lekte med Johannes tält och kröp ut och in genom tunneln (som då låg ner och anslöt till tältet i det runda hålet). Johannes tyckte det var väldigt roligt och ville att Samuel skulle göra detsamma. Marcus sa till honom att locka på Samuel, vilket Johannes gör. "Locka, locka, locka Samuel" hör jag därför från köket.
Redo
Jag kan nästan säga att vi är redo för julen. Eller iallafall advent. I helgen har det rusats mot jul med en otrolig hastighet. Det var julbasar på svenska kyrkan igår (där jag passade på att jobba några timmar i caféet) och idag har vi varit på julfest på Marcus jobb med tillhörande julklappsutdelning (Johannes vägrade dock hälsa på tomten utan gick direkt till rummet där klapparna fanns) och dessutom har vi julpyntat. Vi gick "all in" på spiselhällen som ni kan se :)
I köksskåpen finns glögg, russin och mandel, pepparkakor (hembakta) och tidigare ombloggade lussekatter. Så nu är det bara december och advent vi väntar på.
Tjuvstart
Den här helgen har vi tjuvstartat med julen. Vi missar ju en decembervecka hemma i och med vår solresa, så vi tar igen den med råge redan nu. Vi har lyssnat på julmusik hela helgen och idag har jag och Johannes bakat lussekatter.
Pyssel
Så här ser mitt och Johannes fredagspyssel ut. Det var kanske mest jag som pysslade om jag ska vara ärlig, Johannes tyckte det var roligare att hälla ut tandpetarna i soffan. Samtidigt poppade det upp lite härliga barndomsminnen hos mig.
Väntan
Under den här tiden på året blir det lätt att man, så fort Johannes säger att han vill ha nya saker, säger att han får önska sig det av tomten. Häromdagen kom dock jag och Marcus överens om att han skulle få en ny del till sin tågbana redan nu. Något som Johannes givetvis uppskattade, men ändå blev lite konfunderad av, vilket jag insåg när han lite försynt frågade "mamma, varför behövde jag inte vänta på tomten".
Lång dag
För Samuel och mig började dagen 5.15 idag. Eller min började egentligen något tidigare eftersom Johannes kom insmygandes vid halv fem-tiden och jag inte somnade om innan Samuel vaknade. Så när det, vid åttatiden, var dags för Samuel att sova igen parkerade jag honom i selen på min mage och oss i ena hörnet av soffan och Johannes med iPad i andra och så sov jag en halvtimme. Inte så dumt!
Framåt förmiddagen gick vi till marknaden.
Vi köpte frukt, oliver (på Johannes uppmaning), blommor och det dyraste bröd jag nånsin köpt tror jag. Åtta (8) euro för ett bröd. Förvisso var det tungt, så kilopriset kanske inte är så högt som man kan tro, men jag borde nog frågat om priset innan jag beställde.... Det var ett gott bröd, men inte så gott.
Hem för lunch och därefter sandlådepremiär för Samuel. När han fattat att man inte skulle äta sanden tyckte han det var kul.
Sen hade vi trevligt fika- och lekbesök under några timmar, så båda killarna var väldigt trötta vid läggningen. Johannes somnade medan jag läste saga. Det har aldrig hänt förr, men jag hoppas det händer igen, för det var väldigt mysigt.
Säkerhet
Då vi har en liten kille som gillar att stå upp och numera ställer sig upp mot allt, tex ugnsluckor, soffbord, fönsterrutor, stolar, sängar mm mm mm, men inte alltid har full balans på kroppen (även om det blir bättre och bättre), så har lite säkerhetsutrustning införskaffats.
Så var det redan fredag igen. Den här veckan har verkligen bara rusat fram och nu är det helg igen. Inte mig emot; november är kanske inte årets roligaste månad, så om den går fort är det snart semesterdags och sen jul och nyår - det gillar vi!
Jag och barnen är själva i helgen eftersom Marcus åkt till Sverige för att kolla bandy och träffa kompisar.
Bokstäver
Johannes är i en fas just nu (och har varit ett tag) när han tycker det är väldigt kul med bokstäver. I skrivande stund bygger han tågbana och efter att ha byggt en stund ropade han på mig "titta mamma, bokstaven Johannes".
Två år
Idag firar vi två år här i Bryssel. Två bra år där vi lärt oss mycket om både oss själva och om Belgien. På ett sätt känns det som vi har varit här väldigt länge (framförallt när man träffar folk som precis flyttat hit) samtidigt som jag på många sätt känner mig otroligt ny och lite vilse i det belgiska samhället. Johannes var 9 1/2 månader när vi flyttade hit och nu är Samuel snart lika gammal. Det går fort!
