brysselkexet

Idag har det lekts för fullt under många roliga timmar. Johannes kompis Elsa och hennes mamma Stina kom till lunch och stannade sen för både fika och middag. Barnen hade roligt och lekte en hel del. Och bråkade. När det blev för mycket bråk packade vi Samuel i vagnen och klädde på oss och gick till lekplatsen, där blev det åter bara kul att leka ihop.

 

Det är inte lätt det här med geografi.

 

Marcus är i Finland på tjänsteresa och ringde hem på skype. Johannes undrade var pappa är och fick till svar att han är i Finland. Marcus frågade då om Johannes ville se hur det ser ut och visade oss sitt hotellrum. Vi pratade vidare och en stund efter att vi lagt på så sa Johannes: "mamma, jag vill se på Finland igen". Så då var det dags att ta fram stora kartan och förklara att Finland är ett land och där är pappa nu och Belgien är ett annat land och där är vi. Undrar hur mycket som gick in.

 

Han är för övrigt oftast väldigt hjälpsam när det kommer till att duka fram inför måltider. Häromdagen möttes vi av denna syn när vi kom till bordet för att sätta oss och börja äta.

 

 

Man får vara försiktig dock så man inte väljer fel och får schampoo eller balsam till maten.....

 

Och på tal om mat så håller vi att introducera mat till Samuel. Han är dock inte överförtjust. Lite gröt dränkt i fruktpuré går ner och ibland lite vanlig mat, helst sån som vi äter med mycket salt i, dvs sån han inte ska äta....

 

 

 

 

Johannes stod framför spegeln och beundrade sig själv i sina nya kläder. När jag kom för att titta och fotografera blev jag snabbt ivägkörd, men ett kort han jag med att ta. För första gången på länge har det varit relativt lätt att få på honom kläder på morgnarna; inga långa val eller diskussioner; kanske för att han fick välja kläderna (nästan) själv i affären.

 

 

Sen efter sommaren sover Johannes i sitt rum och därför har vi försökt göra det lite mysigt åt honom. Steg ett var att köpa en luddig grön matta till golvet, steg två var ta bort skötbordet som vi inte använt på flera månader, steg tre blev att köpa hylla och hänga tyg för (till vänster i bild), i steg fyra hängde vi upp en tavla ovanför byråerna (syns ej) och i gårdagens steg fem hängde jag upp girlangen i taket. Den köptes för många många månader sen utan att vi visste vad vi skulle ha den till. Men nu vet vi!

 

Under förmiddagens lekgrupp fick jag frågan av en annan mamma hur gammal jag är. När jag sa att jag snart fyller 34 så fick jag höra att jag ser så ung ut; jag bockar och tackar. Skulle kanske passat på att fråga hur många år hon trott att jag är. Jag tycker ju att jag har två föräldrar som också ser rätt unga ut för sina år, så jag skickar ett tack för mina goda gener till er!

 

Mamman som ställde frågan är för övrigt dansk och bor i stort sett granne med oss. Ingen av oss hade dock sett den andra förut, vilket är lite konstigt, men vi har väl olika tider. Framöver kan det nog bli några play-dates med henne och treåriga dottern som är hemma ned henne (storebror går i skolan och lillebror ligger i magen).

 

 

Nu är vi hemma igen efter fem härliga dagar i Skåne, tack mamma och pappa! Utöver trampebils- och trehjulskörning har vi varit på badhuset, diverse lekplatser och i stugan och klippt gräset. Dessutom har vi lekt en massa hemma hos mamma och pappa. Resan hem idag gick väldigt bra och under eftermiddagen har vi hunnit med ett besök hos ögonläkaren för Johannes del. En rutinundersökning via O.N.E (motsvarigheten till bvc) och eftersom han inte är så förtjust (om man uttrycker sig milt) i att gå till doktorn, så fick vi muta honom med glass och då gick det bra och både han och synen fick godkänt :)

 

I väntan på badet

I badet

 

 

 

Mamma; såg jag ut så här våren 1979?

 

 

 

Idag har det varit en otroligt varm dag; drygt 30 grader. Puh. Eftermiddagen spenderades hos våra Waterloo-kompisar där vi serverades härligt umgänge och gott fika. Barnens favorit var helt klart studsmattan och de hemmagjorda isglassarna.

 

 

Här i Belgien har vi trädgårdsmästare. En typ av hemhjälp vi fick utan eget val; det ingår i hyran. Hade vi fått välja hade vi tackat nej till det. Dels för att vi tycker det är ganska kul att klippa gräset och dels för att vi inte riktigt tycker att han sköter sitt ämbete på bästa sätt. Det tar för lång tid mellan gångerna han kommer och det tror vi beror på att vår hyresvärd är lite snål och ringer in honom för sällan. Hur som helst; det var ett antal veckor sen han var här, men idag dök han upp. Lördag morgon klockan 8.10.... Vi var ju uppe, men man undrar vad grannarna tycker. Johannes var iallafall snabbt på plats för att hjälpa till.

 

 

 

Det är jobbigt att inte sova middag om dagarna verkar det som. Och imorse vaknade Johannes lite för tidigt, Antagligen för att ännu piggare lillebror (som vaknade strax efter fem) väckte honom trots att de inte var i samma rum. Dessutom har dagen bjudit på en hel del lek, då eftermiddagen spenderades med kompisarna Fredrik och Albert.

 

Som vanligt denna vecka då jag är själv med barnen parkerade jag Johannes med sedvanlig kvällsmat och iPad i soffan när jag gick för att lägga Samuel. När jag kom tillbaka tjugo minuter senare fann jag detta.

 

 

Då var klockan tjugo i sju. Återstår att se om detta innebär tidig uppstigning imorgon....

 

Jag hade glömt hur det går för barn som håller på att lära sig krypa/åla; de kommer bakåt och allt som oftast "kör de fast". Samuel fick sällskap av Johannes i sin körning in under soffan.

 

Under helgen som gått verkar det som att Johannes slutat sova middag, vilket har gått väldigt bra. Han har tidigare haft vissa dagar när han inte sovit, men det känns som de ofta resulterat i trött och lite grinig kille framåt eftermiddagen/kvällen. Nu har han varit glad hela dagarna, men somnat tidigare på kvällarna och somnat fort, och det gillar vi! Dock måste han fortfarande sova hos Nanou de dagar han är där.

 

I lördags eftermiddag tog vi cyklarna till en ny lekplats och en angränsande fågeldamm där man kunde mata fåglarna. Mellanmålet intogs på en bänk i skuggan med utsikt över dammen.

En trevlig utflykt, dit kommer vi åka igen, men då komma ihåg att ta med solglasögon, eftersom man nästan blev bländad av den vita sanden på lekplatsen.